Anhållning och häktning – skillnaden och dina rättigheter
Gripen – det första steget
Den kortaste formen av frihetsberövande är att bli gripen. En polisman kan gripa dig om du är skäligen misstänkt för ett brott med fängelse i straffskalan och det finns risk för flykt, sabotage av utredning eller fortsatt brottslighet (24 kap. 7 § rättegångsbalken). Du kan hållas gripen i högst 6 timmar (12 vid synnerliga skäl).
Anhållning – nästa steg
Om utredningen kräver mer tid kan åklagaren besluta om anhållning. Du är nu frihetsberövad i upp till 3 dygn. Under denna tid ska du erbjudas möjlighet att kontakta en anhörig och du har rätt till en offentlig försvarare direkt.
Häktning – domstolens beslut
Om åklagaren vill hålla dig frihetsberövad längre än 3 dagar måste en häktningsförhandling hållas i domstol. Du har rätt att närvara och din advokat ska finnas med. Domstolen beslutar om häktning om:
- Det finns sannolika skäl (starkare misstanke än vid anhållning)
- Det föreligger flyktfara, kollusionsfara (risk att du påverkar utredningen) eller recidivfara
Häktningstidens längd
Sverige kritiseras internationellt för långa häktningstider. Lagen sätter inga absoluta tidsgränser för häktning under förundersökning – målet ska dock avslutas med skälig hastighet. En duktig advokat kan begära omprövning av häktningen och flytta fram frigivningsdatumet.
Restriktioner
Åklagaren kan begära att du häktas med restriktioner, vilket innebär begränsningar av din kontakt med omvärlden – brev granskas, besök begränsas. Din advokat är alltid undantagen från restriktionerna och du har alltid rätt att kommunicera fritt med din försvarare.
Informationen är generell och utgör inte juridisk rådgivning för din specifika situation.
Källor
- Rättegångsbalken (SFS 1942:740) – 24 kap. 7 §: En polisman kan gripa den som skäligen misstänks för brott med fängelse i straffskalan, om det finns risk för flykt, sabotage av utredning eller fortsatt brottslighet.
- Rättegångsbalken (SFS 1942:740) – 24 kap. 1-3 §§: Häktning får ske om det finns sannolika skäl för misstanke och risk för flykt, kollusion eller recidiv föreligger.
